Besök hos barnmorskan
Idag kliver vi in i v.25 och även om denna vecka gått fort så har den inte gått lika fort som de två föregående veckorna.
Igår var vi även till barnmorskan, första "riktiga" besöket då vi fick mäta magen och lyssnat på hjärtat.
Alla prover på mig såg bra ut och jag är så himla glad över att jag slipper äta järntilskott även denna gång.
Bebisens hjärta slog 150 slag (140 med Elliott i denna vecka).
SF mått låg på 25cm (27cm med Elliott i denna vecka).
Ny vecka
I tisdags gick vi in i v24.
Jag som tyckte v.22 gick fort, så är det inget motför vad v.23 gjorde.
Är det nu som tiden börjar rulla i 2000 km/h och helt plötsligt har man bebisen hemma?
Isf är jag inte riktigt redo för det än.
Krämpor eller ej, jag vill kunna njuta ordentligt av sommaren med familjen, fixa en massa saker och verkligen ta tillvara på det här.
När jag väntade Elliott utgick jag från att gå över tiden (till v.42) eller när dom nu sätter igång en.
Jag hade iaf laddat upp med en massa pyssel hemma som skulle sysselsätta mig i väntan och när han sen kom innan BF så blev allt helt fel, det var inte alls vad jag hade trott.
Iaf, även denna gång har jag redan laddat upp med ännu mer projekt och ännu större projekt som även de kommer räcka om jag går över tiden.
Det är sånt jag har velat ändra på sedan vi bodde i förra lägenheten, men jag har inte riktigt tagit mig tiden så vad är då mer perfekt än när man ändå ska gå hemma och vänta?
Mest av allt hoppas jag på att kunna arbeta ända till mitten av augusti innan jag går hem.
Har jag tur kanske foglossningen blir bättre eller går över (ja, det händer vissa) men också i värsta fall så fortsätter det så här eller blir värre och då kommer jag inte vara kvar länge till på jobbet.
Jag får helt enkelt vänta och se hur lång tid jag får på mig att fixa dessa saker och efter det fixa en lista i rangordning som jag får gå efter.
V.24 (23+3)
Bebisen väger ca 650g och är ungefär 30 cm lång.
Tisdag
Tänkte ta detta en gång i bloggen så får det vara bra sen, behöver skriva av mig lite.
Jag hade aldrig foglossning med Elliott utan jag har bara hört andras historier och hur hemskt ont dom har haft.
Det dröjde inte längre än 18 veckor innan jag skulle få ett första smakprov denna gång, då var det relativt hanterbart och jag var snabb med att börja använda ett enklare foglossningsbälte.
Nu dom senaste 2 veckorna har smärtan eskalerat väldigt markant och den senaste veckan har varit hemsk.
I slutet av veckan kom en vän förbi med ett riktigt bälte eller snarare korsett som jag kan använda tills vidare.
Det kan vara bland det otympligaste och oskönaste jag haft på mig, MEN det var skön för fogarna.
Den är en smula stor men det blev en stor skillnad av den lilla användningen jag gjorde, hoppas verkligen den fungerar lika bra på jobbet för annars vet jag inte hur det här kommer gå.
Min BM sa åt mig att ringa sjukrehab, så nu har jag bokat in en tid hos dom så dom kan hjälpa till.
Ska dit nästa vecka så dom får kolla hur läget är och samtidigt kolla på korsetten jag fått låna om den sitter bra osv.
Så håll tummarna för mig att jag klarar av att jobba halva augusti iaf.
Nu ska jag ta och måla naglarna och kolla lite på tv innan det är dags att sova.
Gravidkudde
Efter att ha funderat ett tag så beslutade jag mig för att köpa en gravidkudde.
Jag hade det i åtanke redan med Elliott i magen, men då blev det aldrig av för jag tyckte behover inte blev så stort.
Däremot så känns det som den kan komma till användning nu.
Jag sover alltid på mage och har alltid gjort.
Dock så är det så obehagligt nu när jag lägger mig minsta lilla på magen och en vanlig kudde har inte riktigt fungerat denna gång.
Ligga på rygg är inte ett alternativ och jag stannar aldrig på sidan när jag lägger mig så (där har vanliga kudden svikit).
Så jag ska ge det ett försök med denna kudde som jag faktiskt bara hört gott om.
Håll tummarna att jag får sova bättre och framförallt skönare inatt.
Färg är väl inte det viktigaste men när valet stod mellan vit och grå så fick det bli vit (grå på bild).
Då passar den in lite bättre med övriga sängfärger, hehe.
Bilden är lånad från babyproffsen.
v. 20
Nu är vi snart halvvägs in i v.20 och tiden fram till idag har gått ganska snabbt tycker jag.
Från v.15 har det gått med stormsteg, så vi får se hur resterande tid hade tänkt vara.
Det får bli ännu en vecka med jämförelse, det var ganska roligt tycker jag.
Denna vecka känns det som att magarna är ganska lika, tror att magen kan ha varit lite mindre med Elliott.
Eller vad tycker ni?
Dom är för övrigt tagen på precis samma dag, jag är i v.20 (19 fulla veckor och tre dagar in i nästa vecka).
Den här veckan så bjuder jag även på en oredigerad mage, dvs alla bristningar är där.
Och vet ni vad, jag bryr mig verkligen inte.
Så här ser jag alltså ut.
Första från Newbie
Igår när jag var ner på stan hade jag tänkt köpa ett fint set till bebisen från Newbie då vi inte har något sånt plagg.
Det var dock utplockat på både kläder och storlekar så en mössa fick jag med mig, får kolla mer på Birsta.
Vart också sugen på en filt som var helt galet mjuk, så efter en hel del klämmande la jag tillbaka den på hyllan då en beige kändes ganska tråkig och rosa är inte aktuellt.
Kanske att jag ångrar mig och köper den beiga om jag inte hittar någon annan.
Vi hade egentligen inte tänkt köpa så mycket till denna bebis, men något nytt är roligt och då får det främst bli från Newbie faktiskt.
RUL
Jag var så otroligt trött igår när jag kom hem så orkade inte sitta vid datorn.
Tänkte bara berätta att allt gick bra på ultrajudet och i magen låg en bebis som mådde bra.
Han sprakade på i stort sätt hela tiden och armarna fladdrade runt och var precis överallt.
Många som frågar om jag känner sparkar, än så länge är det bara pickningar så jag ger det någon vecka till innan allt blir tydligare.
Bebisen får växa på sig lite till och bli starkare först.
Jag blev flyttad två dagar, så har BF två dagar tidigare än vad jag gått efter, dvs 3 september.
I och med det så hoppade jag in i vecka 20 igår istället för 19, vilket betyder att det är dags för en ny magbild för oss.
Med Elliott tog jag kort varannan vecka (alla jämna) och tänkte göra samma denna gång.
Bjuder på två bilder av bebisen, som ser precis likadan ut som Elliott i profil på ansiktet.
Ska bli kul att se om dom blir lik varandra, men innan dess ska jag njuta av denna graviditet som är den sista.
Dagen före
Imorgon är det dags för dagen vi väntat på, då ska vi äntligen få gå på ultraljud och se våran lilla skapelse.
Jag har varit väldigt nervös men förväntansfull över denna dag, det är med skräckblandad förtjusning som jag kommer gå in i rummet.
Självklart är man nervös hur bebisen faktiskt mår, det kan vara hur som helst.
Jag hoppas att det är med glädje vi åker vidare till jobb och kan andas ut.
Denna graviditet tycker jag oron har varit så himla mycket större än med Elliott.
Visst var man lite nervös då också, men jag tänkte inte alls lika mycket på vad som kunde vara fel.
Nåväl, vi kan helt enkelt summera med att jag är nervös och förväntansfull.
Då och nu i v.18
Snodde ihop en liten jämförelse på magen med Elliott och med denna bebis i samma vecka.
Bilderna är tagen från två olika vinklar, men det får duga.
På tal om bebisen.
Häromdagen slog det mig bara, att det är en pojke i magen och natten till idag drömde jag att jag födde en dotter.
Min mamma tror det är en tjej och en arbetskollega tror också det är en tjej.
Blir spännande att se vad som gömmer sig där inne.
Jag blev lite fåfäng och redigerade bort mina bristningar på den nya gravidmagen.
Även om dom har bleknat sjukt mycket så gillar jag inte att se dom.
Det sägs att det ska vara bra självterapi att visa dom, så kanske nästa gång.
Den stora hemligheten
Nu kan jag inte riktigt dölja kulan längre på mitt jobb, så det är lika bra att berätta.
I början av September får vi tillökning och vi är så himla glada.
Om ca två veckor ska vi på ultraljud så vi får hålla tummarna att allt ser bra ut då.
Jag har kännt lite sprattel i magen så jag har bara det att gå på så länge.
Denna graviditet har varit väldigt olik från när jag väntade Elliott.
Då mådde jag illa på morgonen i ca fyra veckor och när jag åt frukost så försvann illamåendet.
Med denna bebis så har jag mått illa i nio veckor och spytt en hel del, gått med spyan i halsen från morgon till kväll.
Tanken av mat och lukten av mat fick mig att få kväljningar, vissa gånger kunde jag inte vara i köket när stora och lilla mannen åt för jag mådde pyton.
Blåbärssoppa blev mitt levebröd ett bra tag och det var faktiskt väldigt behagligt att spy upp (för mycket info kanske).
MEN sen ca en vecka tillbaka har jag mått rätt bra, mår bara lite illa nu och det känns så himla skönt.
Jag har sjukt mycket ont i huvudet, det hade jag även med Elliott och det blev bättre efter typ v.25 så jag hoppas det är samma denna gång.
Tror det var en snabb genomgång tiden fram till idag.
Magen idag v.17 (16+5).
Nämnde jag att vi är överlycklig?
PS. Ursäkta den smutsiga spegeln.
