Med stormsteg har vi nu fått Halloween även till denna stad.

Det är något vi inte brukat uppmärksammat speciellt mycket även om jag älskar det.

Alla fina pumpalyktor, härligt pynt och alla fina utklädda barn som traskar runt.

I takt med att Elliott blir större så ser han dessa högtider på ett annat sätt, han snappar upp mer och vill att vi ska göra mer. 

 

Förra året fick han en ljusslinga med blinkande döskallar och i år har vi köpt en liten orange rislampa som ser ut som en pumpa, den har hängt i fönstret i kanske en veckas tid nu och jag har svårt att tro att jag får ta ner den.

En pumpalykta ville han att vi skulle göra - så iväg på affären för att völja en pumpa och sedan ett motiv som jag pysslade med i onsdags.

Igårkväll sätt jag och klippte ut en massa fladdermöss i dekorplast som blivit över, så även våra fönster fick lite pynt.

 

Till helgen nalkas det kalas för den här familjen så vad passade bättre än att baka lite en sån här blåsig och rå dag?

Jag gjorde något jag aldrig tidigare bakat, rimbobullar.

Det var så många år sedan jag åt en sån bulle men jag vill minnas att de är helt suverän - det återstår att se till helgen.

 

Kan väl tillägga att de blev allt annat än fina bullar, men med en rastlös själ på 4år och en halvtrött 1-åring som hängde i min famn blev det rätt bra ändå, tänk vad mycket man kan fixa med bara en hand.

Den äldsta förvandlades helt plötsligt till ett sandlejon (ni som sett Aladdin vet nog vad jag pratar om) och den kunde dyka upp lite varstans i köket och jag fick absolut inte gå för nära, så det blev lite kringelkrokiga steg hit och dit, såg man mig utifrån fönstret kunde man nog tro att jag blivit galen.

 

Det blir alltid lika sent för mig och jag tycks aldrig lära mig, är det dålig planering som ligger bakom mån tro? 

Dålig disciplin har jag definitivt, ingen tvekan om det.

Hade tusen saker att göra igår och vad slutar det med… Jo, ingenting av det jag tänkt mig blir gjort och jag satt och pillade med en skrivare större delen av kvällen som drev mig till gråt i halsen.

Istället blir det jobb till mitt i natten och tiden rinner iväg alltför snabbt, jag skulle behöva skicka in min uppgift nu idag, men här sitter jag med tre moment kvar.

Det luktar en sen kväll. igen..

 

PS. Bara det här är ett exempel.

Jag skulle fixa det sista till min moodboard men jag sitter på bloggen istället.

Vem vill ta mig i örat och berätta att det är min framtid det hänger på?

För uppenbarligen räcker det inte med att jag vet det och skriver om det och känner ångest, haha.

 

Nu har jag tagit mig tid att visa er hur pojkarnas nya vägg blev.

Färgerna gick ihop precis som jag hade hoppats på och mina tejpskills lyckades väldigt bra.

Egentligen hade jag tänkt ha mindre grått och mer grönt på väggen men eftersom tanken är att vi ska ta in en våningssäng när Dylan blir större så fick det bli mer grått så inte topparna skulle gömmas bakom sängen.

Elliott blev väldigt nöjd med sitt nya rum och även jag.

Jag börjar se ljuset i tunneln även om det är en del kvar.

 

Jag är ute efter ett speciellt skåp som ska in men det visade sig vara hemskt svårt att hitta, men än ger jag inte upp.

Så fort jag hittar ett skåp så kommer vi ta ut malmbyrån, men tills dess ska den få en lite makeover som jag just nu pillar med.

Även barnbordet ska få sig en liten makeover tillsammans med stolarna.

En hylla ska upp bakom dörren och sedan har jag planer på att göra garderoberna roligare.

Allt sånt kommer ni få följa med på och det kommer visas upp här.

 

Det är mycket här hemma som jag sedan den dagen vi flyttade in har haft planer på att göra om.

Kaklet i köket är så himla hemskt och så långt ifrån våran smak det nästan går att komma.

Jag har flera planer på att gå lös med dekorplast på diverse prylar här hemma och då började jag med kaklet då jag blev lite osäker på hur mycket som skulle gå åt.

Nu är jag väldigt nöjd och det känns verkligen mer oss, det roligaste med dekorplast är att man kan styra helt och hållet vad gäller färg och form, enkelt att byta ut om man får en ny idé eller bara tröttnar på det befintliga.

Det blir även betydligt billigare så här än att behöva byta kakel varje gång.

 

I helgen var vi hem till min farmor och firade hennes födelsedag.

Det var fullt hus och så himla roligt att träffa alla.

Det är sällan vi ses allihopa då vi firar högtider på min mammas sida och vid födelsedagar så har det blivit så att bara far-och mormödrar bjuduts in, när vi träffar dem på pappas sida är det oftast bara vi, dvs familjen jag föddes in i och familjen jag själv "skapat".

Alla samlade utgör en stor skara med folk och det blir lite svårt för alla att få plats.

Iaf, så var det sju härliga barn på plats, varav vi fick träffa det nyaste tillskottet i släkten - lilla Lykke på ca 1 månad.

Så himla söt och jag blev utan tvekan bebissjuk.

Avslutningsvis, en fartfylld och hemskt rolig dag fylld med en massa skratt.