Idag blev våran lilla ärta Dylan hela två månader.
Nu känner jag att tiden går i precis rätt takt, två månader känns helt rätt.

Det känns som vi känner den här lilla människan nu och vet hans signaler.

Allt känns väldigt bra och vardagen går ihop otroligt bra.

Även om barn egentligen inte har några riktiga rutiner förns dom är 6 månader så följer Dylan mat och sovschema väldigt bra varje dag.

Han är nästan till punkt och pricka rätt vilket underlättar allt för oss under dagen.

 

Det som kan variera är nätterna.
Antingen sover han från 23 till 07, äter och somnar om igen efter vi bytt blöja.

Eller så somnar han vid 23 och vaknar vid 04, äter och somnar om efter en ny blöja, sover då till 08 då det är mat och ny blöja för att sedan somnar om igen och vakar vid 09:30.

Båda varianterna gillar jag, nog för att det alltid är skönt att få en kontinuerlig sömn en natt.

 

Två månader är han iaf och det var dags för ett besök på BVC.
Han är nu 57,5 cm lång och väger 5260 gram.

För 2 veckor sedan var han 56 cm lång och vägde 4300, så han har gått uppnästan 1 kg och mycket är tack vare erättningen.

Nästa besök är han 3 månader och då är det dags för första sprutan, har delade känslor över det.

 

 

 

Jag är lite smått sugen att klicka hem dessa kläder till Dylan.
Bodysarna är jag mest sugen på, men dem kommer isf beställas i några storlekar större så han kan dem till sommaren.

Får se vad min andra halva tycker.

Detta kanske får bli hans julklappar då han redan har leksaker så det räcker och blir över efter Elliott och han är för liten att ha egna önskemål.

Jag älskar att JAG får bestämma vad HAN vill ha, haha.

Tänkte däremot att Elliott ska få välja vad han vill ge Dylan i julklapp.

Han ska få helt fria tyglar, det tror jag han kommer tycka är väldigt roligt.

 

 

 

 

Igår plockade jag fram nappburken som vi hade till Elliott.
Den har nu fått gå i arv till Dylan och hans nappar.

Jag tycker den är så himla söt och jag är barnsligt förtjust i att stoppa in nappar i munnen på monstren på den.

Jag kan gå och byta lite titt som tätt och se vilken napp som passar bäst i vems mun.

 

Vi har provat tre olika nappar till Dylan, för att se vilken som han suger bäst på.
Jag tror vi har hittat en vinnare, men jag ska prova en sista modell.

Elliott sög bäst på dem raka i silikon medan Dylan suger bäst på den "böjda" i latex.

Latex är lite mjukare än silikon så den kanske är lättare när man är liten och inte har samma kraft i suget som när man blir större.

Ska dock köpa hem raka i latex och se om formen har stor betydelse också.

 

 

 

Jag har typ gått och isolerat mig känns det som, har haft lite besök och inte tagit mig för att bjuda in någon heller.
Hon skulle ha kommit tidigare men eftersom vi var förkyld då så ställde vi in, orken fanns inte riktigt från min sida.

Vi började med ett besök på Hagmans och sedan köpte hon med lunch innan vi landade innanför dörren.

Med sig hade hon ett paket, vilket jag trodde innehöll något litet men på samma gång vet jag att hon älskar att köpa bebis/barnkläder.

Det visade sig att hon hade gått lös och hade med sig en massa kläder.

 

Det bästa är att vi har typ samma stil så döskallar går alltid hem, även om det gulliga från t ex newbie också faller mig i smaken.

Så tack tack åter igen, jag älskar dem!

 

 

 

Jag har fått låna dessa fina stickade tofflor till Dylan.
Det är min granne som fick dessa till hennes yngsta och nu har dem blivit för stor så vi har fått låna dem.

Tycker det är riktigt sött när det ser ut som ett par converseskor och har faktiskt tänkt att jag ska be min mormor sticka ett par.

 

Det glömde jag helt bort så kanske att jag kan komma ihåg och fråga henne denna gång istället.

Så får vi se vad det blir för färg.

Tycker Dylan är så himla fin i ärtgrönt, petrolgrön och vitt, så det kanske får bli någon av dem färgerna.

Både grönt och vitt är tacksamma färger då det går att matcha dem till alla andra färger, åtminstonde som jag kan komma på.

 

 

 

Imorgon lördag så blir våran lilla bebis en hel månad.
Tänk att han redan har varit här i fyra veckor!

Vardagen är som vanligt, han är otroligt snäll och sen har vi en trotsig 3-åring som också kan vara helt underbar mellanåt, munnen går i ett på honom.

Han har alltid något att berätta, antingen vad han sett, varit med om, sagor och ramser eller så upprepar han det vi säger och det är härligt att han pratar så mycket, även om det ibland kan bli jobbigt att höra på prat precis hela tiden.

 

På förmiddagen var vi till BVC igen och nu behöver vi inte gå lika ofta.
Han hade gått upp till 4 kg (+200g), var fortfarande 54 lång och följde bra med blicken.

Tror vi ska dit om två veckor igen, minns inte riktigt vad det var vi skulle göra.

Läkarundersökning kanske det var.

 

Idag har jag däremot haft en väldigt övertrött bebis som inte riktigt fick ro i kroppen att somna.
Efter två timmar så fick jag han tillslut att sova och nu ska jag snart ta och väcka honom.

Bröna sticker, ömmar och spricker snart om han inte tömmer dem.

Jag brukar alltid pumpa när han långsover men eftersom han varit så orolig idag så har jag inte vågat ifall han skulle vakna.

Även om det bara tar 45 min innan brösten har återfått mjölken igen så är det inte värt att chansa.

 

 

 

På eftermiddagen tog var det dags att ta med Dylan till BVC igen.
Elliott ville hemskt gärna åka buss så vi tog bussen till stan, köpte en festis och tog en promenad sista biten.

Vi var framme i god tid så Elliott drog igång och lekte med alla nya leksaker i väntrummet och lagade schnitzel m. ägg åt mig på spisen, hemskt snällt.

 

Dylan 3 veckor.
Vikt: 3800 g ( +300 g på en vecka)

Längd: 54 cm (51 vid födsel)

 

Vikt: 3740 g

Längd: Står ej i kortet, men var 54 cm när han var 2 veckor.

 

Annars så såg allt bra ut med våran lilla rumpnisse.
Vi ska dit igen nästa vecka, ser allt bra ut då så kommer det bli glesare mellan besöken.

Då kommer även Dennis hinna följa med oss innan han ska iväg och jobba.

 

 

 

Det här med napp, fungerar för vissa barn och andra ratar den.
Med Elliott har det varit en räddare i nöden ibland.

Han går in i sin bubbla och den ger nästan en mediterande känsla till honom, för att inte tala om ett stort lugn.

Ibland när inte mamma och pappa räcker till så är det nappen som hjälper.

Den har han tagit från första början och är en perfekt tröst.

 

Med Dylan har vi inte haft något behov att introducera den.
Han äter och är nöjd, ligger och kollar runt eller somnar.

Gnäller när han är hungrig och sen är det bra.

Vi sa från början att vi skulle försöka hålla oss så länge vi kan då det sägs att om man ger den för tidigt så kan det påverka sugtekniken med bröstet då det är två olika sugtekniker.

Hur väl det stämmer vet jag ej och har inget intresse att sätta mig in i det heller.

 

Igår kunde jag inte hålla mig längre, kände att jag måste prova att ge han nappen.
Plockade fram en som vi köpte i fall att och tröck in i munnen och han började suga febrilt på den.

Det var svårt och den flög ut hemskt många gånger tills han borrade in huvudet mot mitt ben och ögonen stängdes.

På kvällen så hade han inte så mycket planer på att somna så vi tänkte att vi provar med nappen, den kanske kan fungera som sömnmedel och söva honom, vilket misstag!

Den flög ut hela tiden och då blev han såklart ledsen så jag fick sätta tillbaka den igen.

Till slut lyfta jag över han till våran säng så den blev närmare och efter ett bra tag somnade han.

Nu har jag lagt tillbaka nappen i burken och stoppat in den i skåpet.

Han får vänta ett tag till innan vi börjar använda den.

 

 

 

Nu är Dylan två veckor och två dagar gammal.
Den här tiden har gått fort men på samma gång i helt rätt fart.Det känns verkligen som att vi tar tillvara på dagarna, både med han och Elliott.
Även om det går bra så känns det lite nytt med den här nya vardagen men jag älskar att vara tvåbarnsmamma.
Det låter så sjukt, tvåbarnsmamma!!

Elliott var den snällaste bebisen som inte gjorde mycket ljud av sig, han gillade läget vad det än var.
Jag trodde aldrig att man kunde få två snälla barn, men än så länge har vi det.
Dylan gör inte mycket ljud av sig heller, han gnäller när han vill ha mat annars är han hur nöjd som helst att ligga på en filt i soffan, i babygymmet eller mysa i famnen.
Okej, han är två veckor och mycket kan hända med humöret framöver men i nuet så njuter jag av detta.

Han sover bra på dagarna, kör några kortare sovningar och 1-2 långsovningar på några timmar.
På natten sover han också väldigt bra.
Han somnar vid 22 och vaknar vid 03 eller 04 för att käka och somnar sedan om till 08-08:30, äter och somnar oftast om igen och då kliver jag upp.
Det kommer bli lite andra puckar när Dennis börjar jobba och jag ska kliva upp med Elliott på morgonen.

För min del fungerar amningen väldigt bra denna gång, TACK OCH LOV!Det gick käpprätt åt helvete med Elliott och det var hemskt tråkigt för jag hade verkligen sett fram emot det.
Jag gav mig fan på att det bara skulle funka denna gång och Dennis har hjälpt till en massa.
För att inte gå in alltför privat så hade Dylan svårt att få rätt tag och sög därför snett till en början.
Jag köpte då en amningsnapp/mellanlägg och då blev det hur bra som helst.
Har lyckats få till bra med mjölk och måste pumpa ibland för att annars känns det som dem ska sprängas och det sticker sjukt mycket.
Så nu hoppas jag det fortsätter likadant.

Då slipper han riva mig på bröna och han slipper riva sig själv i ansiktet.

 

 

Idag är Dylan 11 dagar och det var dags för besiktning på BVC för första gången.
Fick skjuts dit då jag fick tiden ganska sent under dagen.

Kom dit i så pass god tid att jag hann ge honom lite mat innan vi fick gå in på rummet.

Fick en massa papper och det pratades lite om hur det går för oss hemma osv.

 

Det blev inga mått tagen denna gång utan det skulle vi fixa nästa besök istället.
Däremot så fick vi väga honom och det såg bra ut.

Han vägde 3606g när han föddes, sedan gick han ner till 3400g och idag så vägde han 3560g.

 

Efter besöket så blev det lite mer mat i väntrummet innan vi tog en promenad hem.
Det är första längre promenaden vi gör, och det är första promenaden helt själv.

Vi passade på att gå in på affären och handla lite och bara njuta av att vara själva.

Han somnade gott i vagnen med lite mat i magen och den friska luften, lyckades knappt väcka honom när det var dags för mat här hemma.

Så han fick sova lite till medan jag åt mat.

 

Mina fina killar.

 

 

Nu är han här, våran andra och helt underbara son.
Han var beräknad till igår (tisdag) men bestämde sig för att komma ut i lördags helt utan förvarning och med snabba puckar.

Det blev snabba ryck med allt, men det kan vi gå in på i ett annat inlägg.

Ut kom en Dylan som vägde 3606g och var 51 cm lång.

 

Jag tänkte bara kika in lite snabbt och berätta den härliga nyheten, lite i efterskott.
Allt går iaf väldigt bra, livet känns komplett och helt perfekt.

Nu är hela familjen samlad och vi är upp över molnen lycklig.

 

Tänkte vara generös och bjuda på någon bild.
Första är på förlossningen när jag fick upp han på bröstet och jag ser rätt sur ut, haha.

Andra och tredje är på Dylan, jag kan inte sluta titta på denna helt underbara skapelse som är så vacker.

Fjärde bilden är från premiärbadet, storebror Elliott är självklart med och hjälper till.