Nu är Dylan två veckor och två dagar gammal.
Den här tiden har gått fort men på samma gång i helt rätt fart.Det känns verkligen som att vi tar tillvara på dagarna, både med han och Elliott.
Även om det går bra så känns det lite nytt med den här nya vardagen men jag älskar att vara tvåbarnsmamma.
Det låter så sjukt, tvåbarnsmamma!!

Elliott var den snällaste bebisen som inte gjorde mycket ljud av sig, han gillade läget vad det än var.
Jag trodde aldrig att man kunde få två snälla barn, men än så länge har vi det.
Dylan gör inte mycket ljud av sig heller, han gnäller när han vill ha mat annars är han hur nöjd som helst att ligga på en filt i soffan, i babygymmet eller mysa i famnen.
Okej, han är två veckor och mycket kan hända med humöret framöver men i nuet så njuter jag av detta.

Han sover bra på dagarna, kör några kortare sovningar och 1-2 långsovningar på några timmar.
På natten sover han också väldigt bra.
Han somnar vid 22 och vaknar vid 03 eller 04 för att käka och somnar sedan om till 08-08:30, äter och somnar oftast om igen och då kliver jag upp.
Det kommer bli lite andra puckar när Dennis börjar jobba och jag ska kliva upp med Elliott på morgonen.

För min del fungerar amningen väldigt bra denna gång, TACK OCH LOV!Det gick käpprätt åt helvete med Elliott och det var hemskt tråkigt för jag hade verkligen sett fram emot det.
Jag gav mig fan på att det bara skulle funka denna gång och Dennis har hjälpt till en massa.
För att inte gå in alltför privat så hade Dylan svårt att få rätt tag och sög därför snett till en början.
Jag köpte då en amningsnapp/mellanlägg och då blev det hur bra som helst.
Har lyckats få till bra med mjölk och måste pumpa ibland för att annars känns det som dem ska sprängas och det sticker sjukt mycket.
Så nu hoppas jag det fortsätter likadant.

Då slipper han riva mig på bröna och han slipper riva sig själv i ansiktet.