49 dagar kvar
Jodå, nu är det bara 49 dagar kvar till BF så skulle jag gå över tiden är det ca 63 dagar kvar.
Det känns så löjligt bra, nära men ändå långt bort.
Det känns så löjligt bra, nära men ändå långt bort.
Har ännu en gång laddat upp med pyssel så helt sysslolös ska jag inte behöva bli.
Så fort Dennis semester är slut ska jag göra en sista inhandling så allt jag behöver finns hemma och sedan kombinera pyssel, vila och bus med marängen (i den mån jag kan).
Tänkte flirta eller muta min bror så han kan följa med till någon rolig klätterställning och drakborgen när han är ledig så Elliott får lite roliga dagar.
Iaf, här kommer veckans mage, nu är vi i v.34 (33+0).
Vikten är uppe i ungefär 2,3kg och längden i 46 cm.
Och där har ni den, den äckliga lilla naveln som beslutat sig för att stå rakt ut.
Elliott är så himla fascinerad och jag är näst intill äcklad, haha.
Och hur mår jag då?
Bra!
Bra!
Egentligen väldigt bra.
(Nu bortser jag från foglossning då den bara blir värre, så det känns onödigt att skriva mer om det).
Jag sover bra på nätterna, oftast vaknar jag som jag somnat och ibland så har jag vänt mig.
Ska jag vända mig i vaket tillstånd känns det som jag klyver puppan på mitten och hela bäckenet mosas, så helst undviker jag det.
Oftast vaknar jag två ggr om natten för att kissa, har jag druckit mycket så kan det bli upp mot fyra.
Jag får sovmorgon varje dag, oftast vaknar jag vid nio-halv tio men vid enstaka tillfällen har jag sovit ända till tio eller elva.
Jag har varit väldigt pigg fram till den här sommarvärmen kom, nu är jag trött på dagarna och vissa dagar är jag olidligt trött.
När jag är som tröttast kan jag lägga mig och vila två ggr om dagen.
Ska till BM nästa vecka så då ska jag kolla upp om järnvärdet har sjukit, jag var trött redan vid förra besöket och då hade jag väldigt höga värden så vi får se.
Kanske bara är graviditeten som gör det, eller så kanske jag har brist på något annat?
Nåväl, vi får se vad hon och värderna säger.
Kommentarer
Trackback
