Att bli något

Nu har jag äntligen tagit beslutet och första steget, det första steget fram i livet.

Jag har väldigt länge velat plugga vidare men inte riktigt vågat ta steget, dels har jag varit för rädd - rädd för att jag kanske inte räcker till och kanske inte kommer klara av det.

Dels har jag varit lite kluven mellan två utbildningar.

Ända sedan jag varit liten har jag sett mig själv jobba som ambulanssjukvårdare men sedan den dagen jag själv fick barn har jag känt att mitt psyke nog inte skulle palla det, främst i olyckor med barn involverad.

 

Mitt andra och självklara val, jobba med något kreativt och gärna något som har med inredning att göra.

På gymnasiet gick jag estetisk bild och form - en kreativ linje där vi mest bara hade praktiska ämnen och väldigt få teoretiska, vilket passade mig som handen i handsken.

Det var även där mitt intresse började för inredning och har bara växt sig större.

 

Idag hittade jag den perfekta utbildningen, på Copenhagen school of interior design där jag ska utbilda mig till inredningskonsult.

Varför jag valde skolan i Danmark är dels för att Danmark sitter på stora talanger vad gäller design och inredning vilket känns som en viktig del för mig - att jag ska känna något, eller hur jag ska uttrycka mig.

Sedan var skolans kursplan bra upplagd och det känns som att den passade mig bäst.

Innan jag ens kan ropa hej så måste jag bli antagen, så nu är det den eviga väntan.

Ni får gärna hålla alla tummar med mig, jag vill så himla gärna komma in.

 

 

Men åh, vad kul! Härligt att våga ta steget och lite avis blir jag allt :) Innan vi fick Maya var jag så himla nära att söka inredningsdesigner i Sthlm men P ville inte flytta dit och då övervägde jag istället kärleken och blev kvar här hemma. Har sedan hittat distansutbildningar i samma som jag så väldigt gärna ville gå men jag är helt enkelt för feg. Önskar jag vågade satsa men istället blir det nog något i stil med data, som vi pratade om förut... bara för att det känns "säkrare" fast betydligt tråkigare.