Återkommer imorgon, har en skitdag igen.
Dom har varit många nu på slutet, men jag kan helt ärligt säga att jag börjar bli lite deprimerad av att sitta inne hela dagarna.
Det gör ont i foten hela dagarna, jag blir förbannad när jag inte kan fixa saker själv och måste be om hjälp, man känner sig helt värdelös.
Minns ni hur mina fötter såg ut i slutet av graviditeten?
Så ser min fot ut på kvällarna och när jag varit uppe mycket.
Som mamma känner jag mig dålig då jag inte kan hitta på vad som helst utan hela tiden förlita mig på någon annan.
Så JA, det är ganska svårt att vara glad och possitiv just nu.

Ska göra ett försök att ta mig ner på stan imorgon (med Dennis hjälp) och hoppas jag kan bli mitt vanliga jag igen.
Tycker inte alls om den här Frida jag har blivit.

Skit skit skit känns det bara nu!
Är det för mycket begärt att bli så pass bra att jag får gå utan kryckor som förstört mina händer och handleder!!