Mamma:
Ditt livmodermått är från blygdbenet till toppen ca 32-34 cm.
Måtten kan variera från person till person, det viktigaste är att du växer mellan varje kontroll hos din BM.
Din livmoder kan börja träna sig inför förlossningen med s.k. förvärkar.
De kan vara svaga att du inte känner dem eller kraftigare, men de är snarare obekväma än smärtsamma.
Sammandragningen kan hålla i sig i ca 30 sekunder.
Nu är magen så stor att naveln kan ha vänt sig ut och in, brösten är stora och tunga.
Kanske känner du dig tung och trött nu, med värk i både rygg och ben.
Ta det lugnare om kroppen säger ifrån.
Det är inte konstigt om du känner dig obekväm.
Bebisen är så stor nu att det trycker och drar runt bäckenet och i magen.
Du kan känna dig andfådd nu i slutet av graviditeten.
Barnet ligger fortfarande högt upp och kan trycka mot dina lungor.
Din ökade blodvolym belastar ditt hjärta och bidrar också till flåsigheten.

Bebis:
Bebisen väger ca 2250 gram och är ungefär 44 cm lång, 32 cm från huvud till stjärt.
Om din bebis är liten kan man behöva fastställa vikten genom ultraljud.
Alla inre organ är färdiga och redo inför födseln, men lungorna behöver mer tid för att säkert klara omställningen från vatten till luft.
Ansiktet är slätt och de flesta rynkorna är borta.
Ögonens pupiller kan vidgas och dras ihop.
Det är allt svårare för din bebis att göra stora rörelser, men du känner ändå hur den puffar.
För att inte få tryckmärken vrider och vänder den på sig i magen, det kan kännas rätt så bökigt för er båda - även bebisen har det trångt nu!

Partner:
Det är lätt men också nödvändigt att fokusera på själva förlossningen och allt som kommer med den.
Men lek en stund med tanken: Hur blir det när bebisen är född? Vad gör vi då? Hur kommer det att kännas att gå till jobbet varje dag och lämna tjej och barn hemma?
Och hur kommer min flickvän att uppleva att vara ensam med en bebis hela dagarna?


Har inte haft några sammandragningar som jag kännt av med smärta, har bara kännt hur magen blir stenhård.
Det skulle dock vara lite roligt att få någon med smärta så man har en liiiiiten aning om vad som komma skall.
Naveln har inte vänt sig ut och in ännu, men den plutar lite, ser nästan ut som en pussmun.
Brösten har väl blivit lite tyngre, men som tur var har dom inte växt något, eller det har dom säkert gjort men inte så pass mycket att jag behövt byta bh-storlek.
Har samma storlek nu som jag hade innan jag blev gravid, jag vet dock att dom kommer växa sedan när dom fylls med mjölk.
Det är tungt att andas, men det tycker jag det har varit ett tag.
Ibland kan jag få lite panik när jag vänder till ryggen, man får verkligen anstränga sig för att få luft.
Dock är det skönt att slippa behöva ligga på sidan hela tiden, saknar verkligen att ligga på rygg och framförallt på mage.
Haha, jag skrattade så gott när jag läste att det kan kännas rätt bökigt när bebisen bökar runt för det håller jag med om.
Ibland vill man hjälpa till och putta den i rätt riktning, känns som att huden ska spricka för det spänner så.
MEN det är skönt att den fortfarande rör på sig och man känner att den lever.
Hörrni, nu är det verkligen inte långt borta.
Vet att jag skrivit så en hel del på slutet men det känns så otroligt nära, den kan egentligen dyka upp när som helst men 4-8 veckor om man ska gå efter det normalaste.
Vill så gärna ha bebisen här nu, men den kan gärna få gro på sig till det är februari, då är det fritt fram när som helst.
Vi är så otroligt redo för dig nu, det viktigaste har vi redan hemma.
Nu i helgen ska vi börja packa bb-väskan för bebisen också, den känns utan tvekan viktigast!

Oj vad mycket det blev, jag som inte tyckte jag hade något att skriva.